Månad: juli 2025

När svetten rinner – men drömmarna är större

Sommaren är här med full kraft. Solen står högt, asfalten dallrar och varje steg känns som ett träningspass. Det är frestande att dra ner rullgardinen, slå på fläkten och bara… pausa. Och visst, det finns dagar när det är precis vad man behöver. Men ibland behöver man något helt annat: att ta nya tag – mitt i värmen.

Vi pratar ofta om nystart som något som hör till våren eller hösten. Men ibland knackar behovet på när man minst anar det. Kanske just en het sommardag, när kroppen är trött men hjärtat rastlöst. Det där inre drivet ignorerar inte termometern. Det vill vidare. Det vill mer.

Jag har alltid tänkt att förändring kräver perfekta förutsättningar – att jag måste vara pigg, motiverad, sval och utvilad och redo för jobbet inom mätteknik. Men livet har lärt mig något annat: ibland sker de största stegen när omständigheterna är allt annat än idealiska.

Att ta nya tag i värmeböljan handlar inte om att springa snabbare. Det handlar om att byta fokus. Kanske inte pressa sig till max, men att ändå röra sig framåt. Litet steg för litet steg. En kort skrivstund. Ett telefonsamtal man skjutit upp. Ett enkelt beslut. Det räcker.

Sommaren ger också ett visst motstånd, och det är inte alltid negativt. Motstånd tvingar oss att vara kreativa. När hjärnan känns seg, tvingas man hitta andra sätt att tänka. När man inte orkar göra allt, måste man välja det som verkligen spelar roll. Det kan bli tydligt vilka projekt som bär och vilka som bara stressar. Vilka människor som ger energi – och vilka som stjäl den.

Så kanske är det just i värmen, när skuggorna är långa och kroppen hellre vill vila, som man ändå ska våga fråga: vad vill jag egentligen med den här hösten?  Vilken riktning viskar mitt inre om, när jag slutar springa och faktiskt lyssnar?

Att ta nya tag behöver inte se ut som i peppiga filmer. Det kan börja med att man dricker ett stort glas vatten, tar en kall dusch och öppnar ett tomt dokument. Att man bestämmer sig för att inte vänta på ”rätt läge”. För det kanske aldrig kommer.

Kanske är just den här varma, lite svettiga dagen perfekt. För att börja om. Tänka nytt. Göra annorlunda. För att låta något växa, mitt i solen.…

Fastighetsförvaltning – konsten att få hus att må bra

Att äga en fastighet är lite som att ta hand om en trädgård. Det kräver omsorg, planering och ett vakande öga för detaljer. När allt fungerar som det ska tänker man knappt på det – värmen är på plats, avloppen fungerar, trapphuset är rent och snyggt. Men bakom kulisserna finns någon som ser till att alla dessa bitar faller på plats. Det är det vi kallar fastighetsförvaltning.

Fastighetsförvaltning handlar inte bara om att laga trasiga lampor i en entré eller se till att sophanteringen fungerar. Det är ett större arbete som sträcker sig över både ekonomi, teknik och trivsel. En bra förvaltning är lite som en dirigent i en orkester – den ser till att allt spelar tillsammans, så att de som bor eller verkar i fastigheten kan leva sina liv utan bekymmer.

Det finns två delar som alltid går hand i hand inom fastighetsförvaltning: den tekniska och den ekonomiska. Den tekniska biten handlar om allt det praktiska – underhåll, reparationer, värmesystem, ventilation och till och med små vardagsdetaljer som snöröjning på vintern eller gräsklippning på sommaren. Den ekonomiska delen är minst lika viktig. Här ingår budgetar, hyresavier, uppföljning av kostnader och långsiktig planering för att fastigheten ska behålla sitt värde och samtidigt utvecklas över tid.

En fastighet som förvaltas väl märks ofta direkt. Huset känns fräscht, de boende trivs, och allt fungerar utan att man ens reflekterar över det. Men bakom den känslan finns struktur och omsorg. Det är där fastighetsförvaltare gör skillnad – de ser problemen innan de uppstår, planerar långsiktigt och ser till att både små och stora detaljer hanteras i tid.

Det fina är att fastighetsförvaltning kan anpassas efter olika behov. För en bostadsrättsförening kan det handla om trygghet i vardagen, att medlemmarna vet att någon tar ansvar för huset och dess ekonomi. För en fastighetsägare som hyr ut lokaler eller lägenheter är det en chans att både ta hand om hyresgästerna och säkra lönsamheten i det långa loppet. Oavsett vilket är målet detsamma – att byggnaden ska må bra, utvecklas och vara en plats där människor trivs.

I en tid då många pratar om hållbarhet och energieffektivisering har fastighetsförvaltning fått en ännu större roll. Smarta lösningar som sänker energiförbrukningen, modern teknik för att mäta och styra värme och ventilation eller satsningar på gröna gårdar och miljövänliga material blir allt vanligare. Det är en utveckling som inte bara gynnar miljön, utan också fastighetens ekonomi och attraktivitet.

Kanske är det just den här kombinationen som gör fastighetsförvaltning så spännande. Det är en blandning av praktiskt arbete och långsiktigt tänkande, av detaljer och helhet. Den som arbetar med förvaltning blir både problemlösare, rådgivare och planerare – och kanske också lite av en trygghetsperson för de som använder fastigheten varje dag.

Så nästa gång du kliver in i ett trapphus där lamporna alltid lyser, hissen fungerar och värmen känns precis lagom, kan du tänka på att det finns en hel värld av arbete som pågår i bakgrunden. Det är fastighetsförvaltning i sin finaste form – när allt fungerar så bra att det känns helt självklart.…

När hösten smyger in – och vi börjar landa igen

Det börjar med något nästan omärkligt. Ett annorlunda ljus på morgonen. En krispighet i luften när man går ut med kaffekoppen. Solen värmer fortfarande, men den gör det mjukare, mer försiktigt. Träden är ännu gröna, men man känner det i benen – hösten är på väg.

Och jag tycker om det. Den där övergången. När sommaren långsamt släpper taget och hösten försiktigt tar över. Inget abrupt, inget dramatiskt. Bara ett stilla skifte. Som att året andas ut. Att man får pilla med sina projekt i jobbet igen, som billigare frakt. Det är kul.

Efter allt det ljusa och spontana, kommer något som är lite mer inåt. Lite mer eftertänksamt. Vi går från öppna fönster till tända ljus. Från sand mellan tårna till yllesockor på golvet. Vi börjar landa igen. Komma tillbaka till rutiner, till våra hem, till oss själva.

Det är något fint i det där – att få längta hem igen. Till tekoppen som aldrig smakar så gott som just i september. Till böckerna man inte hann läsa under sommaren. Till soffhörnet, stickade tröjor och långkok som doftar trygghet. Hösten är inte bara en ny säsong – den är en ny rytm. Och jag tycker det är vilsamt.

Vi börjar titta inåt. I kalendern, i garderoben, i oss själva. Vad vill jag fylla min tid med i höst? Vad mår jag bra av? Vad får vila, och vad får växa? Det är som om hösten bjuder in till små, tysta beslut. Inga nyårslöften, inga måsten. Bara en mild omstart.

Och ute händer det saker. Färgerna smyger sig på – först lite trevande, som om naturen tvekar. Maskinuthyrning i jobbet. Men sen släpper det. Gult, rött, orange. Allt brinner i några veckor. Luften blir klar. Himlen hög. Plötsligt är varje promenad en viskning från skogen: “Titta. Andas. Sakta ner.”

Jag älskar hur hösten får oss att se det vackra i det tillfälliga. Inget varar, men allt är värt att uppleva ändå. Träden släpper taget. Vi också, kanske. Släpper taget om sommarens krav på att alltid hitta på något. Om stressen att hinna allt. Vi får vara lite tröttare. Lite mer hemma.

Det finns något hoppfullt i att låta saker ta slut. Sommaren får lämna, och hösten får ta vid. Precis som i livet. Allt förändras, hela tiden. Men vi klarar det. Vi anpassar oss. Och vi växer.

Jag vet att hösten ibland får ett dåligt rykte – som kall, grå och dyster. Men för mig är det tvärtom. Hösten är färg, värme och tyst styrka. Den är doften av regn mot löv. Ljudet av steg mot grus. Ett lugn som kommer inifrån.

Och visst är det något särskilt med att komma hem i skymningen, tända ett ljus och känna att man inte behöver vara någon annanstans. Att sitta med en filt över benen och känna sig nöjd. Att få gå in i en ny säsong med båda fötterna på jorden.

Så nu välkomnar jag hösten. Inte med sorg över att sommaren är slut, utan med nyfikenhet på vad som kommer. Jag vet att kvällarna kommer bli mörkare. Att vinden kommer vina. Men jag vet också att det finns en stilla glädje i det.

En glädje i att sakta ner, käka lunch Jönköping. I att tänka lite klarare. I att ta en paus från allt som snurrar.

För ibland är det i skiftet, i förändringen, som vi hittar tillbaka till oss själva.…